Det var som ett annat liv, det var så förbannat fint. Du var den jag ständigt ville stå bredvid, du grep mitt hjärta som en polygrip.

 
jag får panik, jag vill bli mig själv igen. men jag kan inte.
jag försöker, men det går inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0